Jag har aldrig valt en linje eller skola (eller sport för den delen) pga kompisar eller på något sätt låtit de påverka mitt val för ska jag va ärlig trivdes jag mycket bättre i förra klassen där alla tjejerna hade som en tight sammanhållning, alla var lixom speciella på sitt sätt, att prata högt eller inför klassen var heller inga problem. Men sen bytade jag linje och skola utan att känna någon. Som ett frittfall utan att se marken vilket och andra sidan fick möjligheten att börja om på nytt men man är ju trots allt ensam man måste va självständig. Det är ens eget liv inte en tid man tillbringar med vänner i skolan, det är en själv de handlar om egentligen. Förr eller senare står man utan räcke utan något att luta sig mot, då måste man va självständig och klara de själv.

Men varför är de då så många som inte "kan" åka tåg eller buss själva, fixa ärenden, gå i skolan utan att ständigt skifta vänner, gå på sporter som kompisen gör osv. Folk har förutfattade meningar om blyga men i själva verket är vi trots allt starkare mentalt åtminstånde dem som inte lutar sig mot en vän.

Jag går till skolan för att lära mig, för att kunna bli de jag vill, jag håller på med hästar för att jag tycker de är kul på ett speciellt sätt som inte går att beskriva men INTE pga kompisar. Jag kanske är blyg och folk har förutfattade meningar men jag hänger inte med någon eller behagar någon för att inte gå själv, jag är stark nog mentalt att göra som jag vill men är du?