Under kategorier döpt till: Min skolios historia hittar ni de mesta har säkert missat några inlägg men dock...

När jag bläddrade tillbax slog de mig hur mkt jag förnekade diagnosen, att få diagnosen känndes för mig som att få en bekräftelse på att något var fel med mig. Som om de var mitt fel att jag fick de, jag slog det ifrån mig och kallade det inte ens skolios sa bara att ryggen var sen, vansinnig på folk som kallade det för skolios och inte på tal om hur rädd jag var. Att jag är rädd för döden är inget nytt, eller att jag grubblar för mycket på livet. Saken gjorde de inte bättre att det var ett rent helvete förra ögonoperationen då menar jag när jag skulle åka ner & sövas osv...

En rubrik jag skrev till en lång text innan op.. rubriken talar mkt för sig själv ↓



Vill bara dela med mig av min upplevelse, döljer jag sanningen är de ingen mening det är såhär de faktiskt är & var... Till alla er nyfikna men framförallt er som behöver stöd & själv ska gå igenom liknande.