Och så kom den dagen jag inte ville skulle komma, vaken så länge de bara gick i lördags, sov extra och försökte tänka på annat men flera gånger vaknade jag hastigt av mardrömmar, tankarna skenade. Magen helt knäpp och smått skakande av oro. Redan idag, ikväll klockan 18,00 ska jag läggas in och nej jag ska inte bara sova där tills i morgon utan kanyl sprutor osv ska sättas redan idag, duscha i speciellt medel för extremt ren och bakteriedödande osv. Sista "normala" dagen för vem vet hur de blir sen, tänk om nej nu funkar de inte längre att tänka att de är länge tills dess och lugna ner sig med den tanken nej idag redan idag. Jag vill men samtidigt inte, tänk tänk om något blir snett pch jag blir förlamad tänk då om detta är min sista normala dag... Att rida är en självklarhet just idag men kanske detta är sista gången på Peppe för sen har jag andra som hjälper mig när jag inte längre kan eller får, ett litet skutt ska de iallafall bli han som börjat gå så fruktansvärt bra på sistonde så ska allt detta ske. Nä nu måste jag bege mig till stallet för att hinna rida innan allt, ska som sagt duscha två gånger innan sjukhuset...

Struntar i stavningen, samanhanget, struntar i vad folk ska tro eller tycka och allt annat bara skriva...



This is freedom & happyness!